2020-06-02 00:00
Marija

Vättern 315 km. Både i maj och juni...

Jag hade länge längtat efter att uppleva vägarna runt Vättern igen efter min premiärtur förra året, så när jag fick reda på att det var några cyklister som skulle ge sig på den nya bansträckningen blev jag ivrig på att få följa med. Min tanke var att satsa så länge vindarna betedde sig någorlunda trevligt, och i annat fall köra en långdistansrunda i Östergötland solo. Av tidigare erfarenheter vet jag hur mycket vinden tömmer mig på energi, och den upplevelsen ville jag inte få på andra sidan Vättern.

Fågelkvitter i soluppgången

Under veckan som gick vågade jag knappt uppdatera väderappen av rädsla för att vindarna skulle ha tilltagit, men när jag på lördagsmorgonen (läs natten) åt min frukost kändes rundan genomförbar. Solen började gå upp och fågelkvittret höll mig sällskap i den annars väldigt tysta morgonen. Jag drog på cykelkläderna som låg väl förberedda (såklart ;) ), dubbelkollade lufttrycket på däcken en extra gång och trampade in till den ordinarie platsen för Vätternrundans start. En kort breefing med mitt sällskap för dagen, lämna över packningen till följebilen (ja ni förstår den lyxen va?!) och sen rullade vi lugnt och fint ut ur Motala medan dagen sakta började vakna.

Glittrande blå Vättern

Vinden var endast en sval bris och i princip okännbar så vägen ner till Jönköping var en ren njutning. Fantastiska rapsfält, öppna vidder, slående dofter och en glittrande blå Vättern. Vi tog våra depåstopp på ordinarie platser och vår exemplariske serviceman Lasse överraskade om och om igen med godsaker.

På väg mot Jönköping invid en glittrande Vättern

Motvind

Efter stoppet i Jönköping började det gå uppför, och i kombination med det drog vindarna igång. Starkt mot oss och växelvis snett framifrån. Med starka ryggar som sköld mot vinden slapp jag ta förningar och satsade istället på att göra mig så liten som möjligt genom att krypa ihop så låren i princip studsade mot magen. Det var min räddning, och även det allra effektivaste och minst energikrävande sätt att hålla rätt avstånd.

Stadig lunch i ett sommarvarmt Hjo

Vi anlände till ett sommarvarmt Hjo och gled fint ner till hamnen för att äta en stadig lunch. Det kan ha varit den godaste laxportionen någonsin??! Och hur många glas kall äppeldricka är det möjligt att klunka egentligen? När det sedan var dags att trampa vidare kändes det väldigt motsträvigt att omgående börja trycka i mig söta energier på sadeln igen...

Slut på energi

Vägen till Karlsborg flöt på fint, om än med lite för hög puls, och när vi mött upp vår följebil och jag kommit av cykeln kände jag ett lätt illamående, vilket är mitt tecken på energibrist. Fort som bara den klämde jag två sockriga geler för att flirta igång orken... Men vanligtvis äter jag aldrig vitt socker, så kroppen tyckte jag var alldeles för brutal, sparkade bakut och reagerade med starkt illamående. Reflektioner kring det är att det är sådär glatt att cykla då, så min sammanbitna tystnad höll i sig fram till Askersund.

Skönt pepp från gruppen

Tack vare saltgurka (!!) lyckades jag hitta lite balans i kroppen igen, och min egensnickrade plan att avsluta rundan helt ensam för att inte känna att jag belastade resten av gruppen tilläts jag inte att genomföra av de andra. Med massor av pepp och hjälp kom jag lyckligtvis uppför alla de omtalade backarna från Åmmeberg till Zinkgruvan och vidare till Godegård. Kroppen var så (!!) trött.

Medvind från Godegård hem till Motala

Efter sista depåstoppet i Godegård fick vi äntligen vinden i ryggen och slutsträckan fram i mål kändes overkligt snabb. Leende i mål kom jag, och är otroligt glad över att ha delat denna upplevelse med mitt starka och uppmuntrande sällskap.

Ny chans snart?!

Hur det kändes dagen efter? Ja... uppenbarligen fick jag inte nog, för under söndagen började jag planera för nästa varv. Och det kommer ett nytt tillfälle redan om två veckor...

/Marija

"Min Vätternrundan" rapporten kommer inom kort.... vi tjuvstartar med några bilder så länge...

 

Nedanför Brahehus vid Gränna under "Min Vätternrundan"

 

Genom vackra skogar på "Min Vätternrunda"

 

Väsentligheter i ryggfickan på "Min Vätternrundan"

 

Vad vore vi utan serviceteamet under "Min Vätternrundan "

 

 

Hela MAIF-gänget på "Min Vätternrunda"